Jaa , att jag blivit mamma det förstår ni säkert ( hahah )
Det blev en Max , en undebar liten max. Eller liten och liten , utan det blev en Max.
I vilket fall så hade jag mina aningar och tankar hur ett " mamma liv" skulle vara , men att det skulle vara så här underbart , det hade jag inte en susning om!! JAG ÄLSKAR MITT LIV SOM MAMMA <3'
Max Wennberg
4240 g 52 cm
Ja alla tjejer som funderar , vill , ska , hoppas , bla bla KÖÖÖR bli mammor allihopa! ;-)
Tänkte berätta lite om min förlossning.. tiden innan och efter. Och jag är ÄRLIG
Den 18 oktober kl 10:45 gick min slempropp ( japp precis lika ofräscht som det låter )
efter det så hade jag en annan känsla i magen, det gjorde inte jätte ont utan det små krampade mer.
Men inget stoppade mig till i köra en städning och fixa den sista tvätten.
På kvällen låg jag och min Ville i soffan.. helt plötsligt blev jag super gnällig..det gjorde ont när jag låg så , det gjorde ont när jag gjorde så.. ja allt var verkligen jobbigt.
På natten ca kl 00:30 vaknade jag utav en sådan hård värk att jag kramande kudde med min hand och blev alldeles svettig i pannan.. upp ur sängen , vandrar bort mot badrummet. Något i mitt huvud sa till mig att gå till duschen.. men dit kom jag inte , utan det hann att komma en värk igen.
Då ropade jag på Ville - han tog mig till duschen och där stod jag och hade en aning ont.
Jag sa åt Ville att ringa upp till förlossningen - det FÖRSÖKTE han , men 3 låg nere!!!!
Vi kunde INTE ringa å HÄÄÄR SKA JAG/VI FÖDA BARN!! VA I HELVETE!!!
Ja så var det , men men kämpa på var det som gick i mitt huvud..
Kl 02:15 sa Ville , Emelie nu måste vi åka upp. Vid det tillfället hade jag en aning ont och värkarna var täta - 2 minuters mellanrum.
Så vi åkte upp.. Bilfärden upp vill jag helst inte minnas , fyyy fan för gupp.
Uppe vid förlossningen kl 02:30 - jag hann inte in - jag började kräkas.
Dom tar in mig , jag är öppen 3 cm - en timma senare 5 cm! Nu gör det ont..
Läggs på en säng , byter kläder på mig - allt gör ännu ondare.
Sedan börjar jag krysta å pucha och stöööööna och MER lustgas TACK
Tillslut säger en läkare till mig - lite lätt irriterad: Emelie , nu måste du hjälpa till att andas själv!
Jag : tittar på henne som om hon inte var frisk - nej nej nej nej!
Hon : nej , då får vi ta sugklockan - förbered -
Jag : " tänker" nej jag vill inte ha ett sugklocke barn!
Så då tar jag mina händer , tar tag i handtagen i sängen " allt svartnar " och jag skriker och tar i ( jag hör mig själv som exorcisten!! HAHAHA , helt sant det jag skriver nu - det lät som det.
Och efter det skriket och dom sista krafterna så var vår Max ute 06:17 den 19 oktober 2010 "sköt" jag ut honom.
Åh gud , vilken känsla.. börjar nästan gråta nu när jag skriver.. underbart!
Och att se min Ville så glad och stolt - bara det är vackert!! Fan vad jag älskar er <3
Men jag minns folk som sagt till mig " neee det är inte så farligt att föda barn , du glömmer smärtan SÅ fort barnet är på ditt bröst " NEEEEJ att föda barn var det värsta jag varit med om! Det gjorde så ont.. och att smärtan försvann så fort Max var på mitt bröst? NEJ
Men idag minns jag inte hur ont det gjorde , och jag tänker faktiskt ge Max ett syskon.
Så i efterhand så " nja det var väl kanske inte så farligt " Jo det är det. Men jag tänker föda igen!!!
Och när du ser en sådan här go kille , så vill jag inte göra annat än å föda mer mer mer mer mer sådana goa! Här är min älskling 1 månad gammal.
Det är honom jag skulle kunna gå genom eld för - ge mitt liv -inget är viktigare än honom.
Man vet inte vad kärlek är innan man fått barn!
Det är min åsikt iallafall!!
Nix pix , som mamma Emelie nu då , som jag heter nu för tiden ;-) så är man ganska trött nu , så nu blir det sängen. Skriver mer imorgon - och då ska jag berätta mer , om vår hemkomst - amning - kost - bebis kläder och en massa annat gott som jag samlat på mig!
GOD NATT ALLA MINA FINA PUSS FRÅN mig och min familj
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar